04.06.08
Sönderskattat
PJA Linder gör i läsvärd artikel SvD 6 april 2008 jämförelser mellan Svensk beskattning och beskattning i länder i vår omedelbara närhet. Jämförelsen ger vid handen att svenska staten straffar skattebetalarna med de absolut högsta skattesatserna, en ren straffbeskattning.
PJA Linder ställer relevanta frågor till politiker som nu har makten att förändra. Företagare, löntagare, pensionärer och alla andra skattebetalare har rätt att kräva svar.
I artikeln nämns höginkomsttagare, men även låginkomsttagare betalar världens högsta skatt. Detta är mycket allvarligt för ekonomin i sin helhet. Den gruppen har för dålig köpkraft eftersom de betalar för mycket i skatt. Efter att skatt, bostad och mat är betalt finns inte mycket kvar att spendera. De är sönderskattade och saknar köpkraft.
Företagare är också hårt beskattade. I den tid som varit efter bank- och finanskrisen i början på 1990-talet då närmare 500.000 arbeten försvann har Sverige präglats av arbetslöshet. Många företagare är egentligen ofrivilliga företagare, de är helt enkelt människor som inte fått något jobb och enda utvägen att försörja sig är genom eget företagande. Det är företag ofta i brancher med hård konkurens och liten lönsamhet. Företagen går dåligt men företagaren har inget annat val än att försöka driva sin verksamhet vidare. Företagare är dagens underklass – helt utan rättigheter, endast skyldigheter.
Jag delar Linders uppfattning om en platt skatt. Det är framtidens skattemodell. Används sedan många år med framgång i många länder. Ett betydligt högre grundavdrag efter brittisk modell vore önskvärt. D.v.s. ett grundavdrag på ca 70.000 kr. Detta gynnar låginkomsttagare men också hela samhället eftersom köpstarkare låginkomsttagare har råd att spendera mer.
Trots borgerlig regering och förvärvsavdrag så stiger skatterna i Sverige jämfört mot omvärlden, vilket är kontraproduktivt. Men politiker verkar endast vara intresserade av att driva in skatter så de kan ge varandra ännu högre löner och andra förmåner. Det verkar vara det enda område där politikerna är riktigt engagerade.
Anders darenius sade ,
april 6, 2008 vid 7:55 e m
Jag bevistade för en tid sedan småföretagsdagarna i Örebro, vilka arrangeras av Forum för Småföretagsforskning (FSF) http://www.fsf.se/omfsf/omfsf.htm
Där åhörde jag ett föredrag av prof. Magnus Henrekson http://www.ifn.se/web/magnush.aspx
Han definierade begreppet entreprenör sålunda (fritt ur minnet)
- En entreprenör är en person som gillar läget och gör det bästa möjliga av det – .
Som exempel på entreprenörer under medeltiden nämnde han rövarbaronerna och som mer moderna bröderna Rausing och Ingvar Kamprad. Samtidigt gjorde han en poäng av att det läge som dessa gillat innebär att de flyttat till England resp. Schweiz. Som exempel på entreprenörer som gillar läget i Sverige nämnde han Bandidos och Hells Angels,
Ergo, det finns anledning att fundera över vilket läge som gynnar en viss sorts entreprenörskap. Henreksons tes är att vi får den sorts entreprenörer som läget gynnar. Skurkar eller hederliga. Samhällsnyttiga eller samhällsonyttiga. En samhällssektor som till inte obetydlig del är finansierad av bidrag gynnar förmodligen bidragsentreprenörer.
Jan Fohlman sade ,
april 6, 2008 vid 8:36 e m
Efter dessa lovvärda tankar vill jag poängtera att en flat tax faktiskt innebär att man betalar mer, ju mer man tjänar. Vad innebär egentligen progressiviteten? (Dvs den statiga skatten och värnskatten.)
1. För en person med lång utbildning blir livsnettoinkomsten låg-trots en till synes hög inkomst de sista åren före pension, Man betalar ju nästan dubbelt så mycket i skatt, jämfört med en person med kort utbildning men lång intjänandetid.
2. Säg att man tjänar 500 SEK per timme. Då bli nettotimlönen 350 SEK ung fram till midsommar. Sedan slår progressiviteten till. Då bli nettotimlönen cirka 215 SEK, inte riktigt hälften, men en rejäl reduktion. Varför är man mindre värd efter sommaren?
3. Säkert finns många sätt att undvika att hamna ovanför brytpunkten. Dessa kan vara gynnsamma för individen, men det är inte lika säkert att samhället (och alla andra invånare inkl låginkomsttagare) tjänar på det. Jag tror det är en nackdel.
4. För mycket höga inkomster (dvs långt över där brytpunkten ligger i dag) kan det kännas behjärtansvärt att ha progressivitet. Tyvärr tror jag att i dessa inkomstklasser finns så många möjligheter att undvika negativa skattekonsekvenser, att det kommer att bli ett slag i luften.
5. Om progressiviteten tas bort tror nog många att de får det sämre. Då måste man inse att progressiviteten bara ger några procent av de totala skatteintäkterna och kanske tom är negativt enligt dagens ledare beträffande värnskatten. I så fall ger ju platt skatt mer till samhället och därmed också till de grupper som har den lägsta intjänandeförmågan.
6. Är en progressiv skatt rättvis? Det är mycket tveksamt, eftersom långa studier och hårt arbete inte ger den ekonomiska ersättning som den borde, dvs ger orättvist lågt utbyte. Ett exempel är sjuksköterskornas aktuella varsel.